Hur går en kremering till?

Kremering blir vanligare och vanligare och merparten av svenska folket väljer kremering framför andra begravningsmetoder som exempelvis traditionell jordbegravning. Långt ifrån alla har dock kännedom om hur en kremering går till.

Kremering är långt ifrån en ny företeelse – den moderna formen av så kallad eldbegängelse har förekommit i Sverige sedan sent 1800-tal. Föreställningarna som florerar kring vad som sker med kroppen vid förbränning är tyvärr många och ofta direkt felaktiga. Myter som gör gällande att kroppen skulle ge ifrån sig ljud vid förbränningstillfället, eller att kroppen till och med skulle röra på sig är helt felaktigt och exempel på att det finns stora kunskapsluckor om kremering som måste fyllas.

Kremingsprocessen i korthet

Till att börja med så ligger alltid kroppen i kistan vid bränningen. Kistan förs in i en stor ugn som håller en temperatur på ungefär 700-1000 grader. I vanliga fall tar det ca 80 minuter att omvandla både kista och kropp till aska som kan jordfästas eller spridas fritt. En brandsäker ID-bricka i keramik läggs på kistan innan den förs in i ugnen. Efteråt samlas askan ihop och läggs i en urna som sedan förvaras i ett låst och larmat rum. Det är inte tillåtet att förvara askan hemma, utan den plockas fram samma dag som urnsättning eller spridning sker.

Miljövänlig metod

En starkt argument för att välja kremering är just dess miljövänliga fördelar. Tack vare den höga temperaturen i ugnen är förfarandet en nästan helt ren process. Eventuella partiklar i rökgaserna som framkallas vid bränningen filtreras bort. Pappkistor är inte ett miljövänligt alternativ vid kremering eftersom temperaturen inte blir tillräckligt hög och dessutom tar mer energi i anspråk.

Rester återvinns

Delar i processen är även till stor del återvinningsbara – energin från rökgaserna blir fjärrvärme och metallrester från exempelvis proteser i titan samlas ihop för att återvinnas. När det kommer till tandguld är det på sin plats att en gång för alla avliva myten om att kvarvarande tandguld tillfaller krematoriepersonalen. Det är högst osannolikt att några rester återfinns överhuvudtaget eftersom allting smälter i den 1000-gradiga hettan. När kremationen är fullbordad skickas ett bekräftelsebrev till de anhöriga.

Krematoriet i Berthåga

Vi på Grindstolpen har ett långt samarbete med krematoriet i Berthåga som tillhör Uppsala kyrkogårdar. Statistiskt sett ligger Uppsala i linje med övriga landet – ca 85 % av alla avlidna Uppsalabor väljer kremering efter sin död.

Har du ytterligare funderingar som rör kremering? Kontakta Grindstolpen så berättar vi gärna mer.